Man kan kanske tro att jag har slagit mig till ro, sedan tävlingen i Bollebygd, men icke. Jag har lyckats träna sönder momentet "Rutan" och förhoppningsvis har jag lagat det igen. Detta var verkligen inte min avsikt, men det blev så tokigt....

Det var egentligen inget konstigare än att jag skulle träna skicket till rutan, med en belöning framåt, när han kom fram till rutans mittpunkt. Det var där som jag förstörde alltihop. Jag skickar ut Totti och han springer glatt ut till Rutan och när han är nästan framme påbörjar jag mitt kast med bollen, som skulle studsa ner i marken framför honom. Men eftersom jag var kladdig om handen efter korv jag hade belönat med tidigare, så gled bollen ur mitt grepp och jag kastade bollen rakt i huvudet på Totti. Han blev så klart ganska förskräckt och undrade givetvis vad det var som hände, men upptäckte bollen och sprang iväg och hämtade den.

Nåväl, tänkte jag det gick ju bra, så jag gjorde om det och ställde mig denna gång lite närmare rutan, så att mitt kast skulle bli bättre den här gången. Ta mig tusan, om jag inte lyckades träffa den stackars hunden igen.  Det var väl själva den, tänkte jag, och gick ännu nämre och så gjorde vi om det igen, och hör och häpna, för tredje gången slänger jag bollen i huvudet på Totti. Sedan ville han inte gå ut till rutan på kommando.....

Med en target i mitten, så fick jag till slut ut honom till rutan och vi kunde sedan lägga ned den träningen för den dagen. I tisdags var jag på klubben för att träna lite Rally med mina rallykompisar och i väntetiden tänkte jag träna lite ruta. Ställde upp rutan och så gjorde vi lite annat en stund och fick god kontakt. Det var några andra där och tränade inför Räddnings SM som snart går av stapeln, vi har ett par ekipage från vår klubb som är kvalificerade till RäddningsSM. De hade ställt ett bord och där var även ett lydnadshinder med alla pinnarna på höjd. Tror att det (lydnadshindret) är 110 cm när alla sitter på plats.

Skickar Totti mot rutan efter stund och han drar lite i sidled, mot bordet och jag fick kalla tillbaka honom. Jag förstod inte varför han gick till bordet, så jag skickade ut honom mot rutan igen, och samma sak, han gick till bordet istället. Jag fattade fortfarande ingenting och flyttade mig, så att jag skulle kunna skicka mot rutan från ett annat håll. När jag skickar honom, så tar han fart och drar rakt ut åt höger satsar mot lydnadshindret och hoppar över..... Det höga .... som är över metern.... han som har varit skadad i ryggen och ska vara försiktig så att han inte får ont igen.... Tror ni att jag blev förstummad??? Ja, jösses, jag var inte alls beredd på det och är nästan lite chockad så här flera dagar senare.

Hur som helst, så verkar det ha gått bra och det är jag glad för, men jag var ju tvungen att fundera lite på varför han valde allt annat än "RUTAN". Sedan kom jag på det... jag hade ju kastat boll PÅ HONOM. Han ville helt enkelt inte gå till rutan.

Nästa träning fick jag ägna åt att bygga upp förtroendet för att springa till rutan på kommando igen. Det löste sig och nu ska det fungera igen, men oj så klumpigt det kan bli och så lätt det är att fördärva något som man har tränat för så länge, och poff!!! så har man gjort bort sig.

Vi har haft nöjet att få umgås med Ella i helgen och kan konstatera att tiden går verkligen fort. Nu ställer hon sig upp mot soffbordet och håller sig fast med en hand, och med den andra försöker hon greppa allt som är inom räckhåll och även det som är utom räckhåll också, för den delen.

Det blir en hektiskt vecka den som kommer och den kommande helgen är det dags att åka på läger. Det ska bli roligt att komma iväg ett par dagar och bara träna hund i goda vänners lag. Vi har ju även ett par kvällar vi kan umgås på, vilket också det ska bli jätteroligt.

Ella och Dino.

Ja, som alla förstår av rubriken så är det något som har gått bra.

Vi har idag fått ett förstapris i lydnadsklass II.

 Äntligen känns det som och jag är världens gladaste och lyckligaste för det. Och ett JÄTTTESTORT tack vill jag rikta till alla mina träningskompisar som har stöttat och tröstat och hjälpt mig att få bra träningstillfällen. Utan Er alla, hade vi inte klarat det.

Totti ligger numera som en klippa på platsliggningen. Idag var det en annan hund som gjorde "en Totti", dvs slänger sig över på rygg och rullar runt, undertiden som föraren är på väg att gömma sig för platsliggningen. Min Totti vred inte ens på huvudet och tittade, utan han lade ner hakan i gräset och där låg han.

Brevid sig hade han Maries Cosmos, en annan logotto, och de fick också ett första pris idag. Jag och Totti kom på 4:e plats och Marie och Cosmso blev 3:a.

 Marie startade även sin "påläggskalv" Nico i lydnadsklass 1 och tyvärr missade han platsen, men de var ändå, trots det, bara några poäng ifrån ett förstapris, redan i debuten. Nico är alltså "Gåbens" bror, så ni vet vem jag pratar om.

Vår träningskompis Eva med sin Rottis Essan vann i klass 3 idag. Det var häftigt att se dem på planen idag. Alla moment gick strålande bra och applåderna ekade över nejden, det ena momentet efter det andra. STORT GRATTIS till Eva och Essan. Nu har ni visat (vad vi andra redan visste), hur grymma ni är.

Nu är jag trött och lycklig och glad och kommer att sova gott och drömma om en härligt underbar, lydig och snäll och fin lagottopojke vid namn Totti.

Lördag var tävlingsdag och för ovanlighetens skull var det samling för large-hundarna på eftermiddagen. Det å andra sidan gjorde att vi var hemma väldigt sent på lördagskvällen.

Det var en ganska blöt tillställning i form av regn (tror nu inget annat), och det blev mest bara värre ju mer klockan blev. När det var dags att åka hem så slutade det regna. Jag och Totti var inte speciellt blöta, eftersom vi kunde välja att vara inne i tältet under de värsta skurarna, men Anders och Dino fick ju rasta och värma upp och tävla oavsett hur vädret var. Kan väl säga att de var ganska så blöta.

Dino missade ett kontaktfält i agilityloppet vilket gjorde att han fick 5 fel, men kom in på dagens 3:e snabbaste tid. Så *OM* Dino hade trampat bara det allra minsta lilla på kontaktfältet hade de fått en uppflyttningspinne och dessutom varit på pallplats 3. Inte så illa, alls faktiskt.

I hopploppet blev Dino störd av en hund som passerade väldigt i starten. Anders hade gått ut en bit i banan och precis då går det förbi en hund, som Dino var "tvungen" att titta på. Det gjorde att Dino kom av sig och när Anders kallade på honom att starte, så kom Dino fel i avståndet till hinder två. Där kraschade han ganska rejält i bommen och då blev Dino ännu mer förvirrad. Det tog ungefär halva loppet innan Dino hade samlat sig och blev sitt vanliga jag. Så sista delen av hopploppet gjorde de väldigt snyggt, även den första delen inte var så tjusig.

Men man lär sig något av varje tävling, och nu har vi lärt oss att även Dino kan bli störd i startögonblicket. Han har ju inte varit lämnad så mycket i starten, då Anders och Dino gjort samtidig start i de flesta lopp. Nu ska vi träna lite på det under veckan, för på lördag är det dags för ny tävling.

Det har varit lite dåligt med uppdateringar på senaste tiden, men det betyder inte att vi har legat på latsidan för det. Snarare tvärt om, skulle man kunna säga. Vi har tränat flitigare än vad jag har uppdaterat bloggen, vilket förmodligen är en vettigare prioritering.

Hur som helst så har träningen flutit på bra, och vi har inte stött på "patrull" någonstans, varken jag eller Anders. Hundarna har tvärtemot varit osedvanligt duktiga. Vad nu det beror på?

Nu laddar vi inför några tävlingar här på höstkanten och hoppas på vidare framgång både på agilitybanan och på lydnadsplanen.

Ännu så länge får vi njuta av andras framgångar. I går var det uppflyttningsfika på klubben. Det är en himla bra sporre till att verkligen åka till träningen, även om det hänger regn i luften, när man vet att det är fika på gång och många gånger är det dessutom hembakt. Bara en sån sak! Tack Emely för fikat.

Nu har äntilgen uppdaterat hemsidan. Det har tagit lite tid att göra om och flytta på all information som jag har samlat ihop under några år. Det fattas fortfarande några foto, men det ska jag uppdatera när jag "har en stund över", eller vad man nu ska kalla det.

Gå gärna in på hemsidan och titta och kom gärna med synpunkter, så att jag lär mig hur det ska vara.

tottigalotti.se

Ett par bilder vi fått från Gunilla när Dino kastar sig igenom slalom, på Snapphanefejden. Tack Gunilla

 Han jobbar i slalom i alla fall, eller vad säger ni?

Arion Cup bestod av både agilityklassen och hoppklassen. Resultaten skulle läggas ihop och de som sedan kom på prispallen, kunde kvittera ut en prispeng.

Nu äntligen har jag blivit klar med ett par av Dinos filmer från Snapphanefejden.

Det blev ingen film från Dinos lopp i hoppklass när han fick sin sista pinne, för det var så förfärligt dåligt väder, så vi hade lämnat kvar kameran i husvagnen. I stället blir det film från klass 2 och en från en inofficiell Öppen klass.

I det första loppet Dino startade i hoppklass 2 gick han ur slalom en pinne för tidigt, men var i övrigt felfri. Vi var väldigt nöjda med det resultatet som debut. I det andra loppet i hoppklass 2, var de felfria på hinder men fick förargliga 1,20 sek i tidsfel.